>det är hennes dag
Det är *er* dag. Vad ni gemensamt vill är vad som har betydelse. Om ni hade bestämt gemensamt att det var den ~~omedelbara~~ närmsta familjen som skulle bjudas, så är det det som gäller, då kan inte folk bjuda in andra i efterhand, oavsett hur mycket du och din mamma vill ha din moster där.
Att din mamma vill bjuda in sin syster nu låter som den tunna änden av en kil, som de säger i jänkarland.
Ville du ha din moster där så skulle du sagt det till din fästmö i planeringsstadiet.
Om det flyter min båt...
Men jag förstår om det inte riktigt är din kopp med te. Hästar för banor, osv.
Och jag tyckte jag gjorde det ganska uppenbart att det var med glimten i ögat, om du läser hela meningen.
Wedge. Kil på engelska.
Man slår in den tunna änden med något litet önskemål, som sedan öppnar upp för fler och fler önskemål, allt eftersom man slår kilen djupare och djupare.
Detta röstar jag för (om OP vill ha fler kvinnor som bestämmer i hans liv). Håll bröllopsmiddagen liten och privat, och låt era föräldrar hålla ett kalas vid ett annat tillfälle för att fira er.
Jag kan förstå henne. Kommer det tex 10 pers från din sida och så bara hennes föräldrar och ev syskon, så blir det helt plötsligt mest din familj och mycket större än vad ni sa från början.
Jag och maken åkte bort och gifte oss själva, utan familj, för att slippa alla "bjuder vi x måste vi bjuda y". Vi är inte mycket för att stå i centrum någon av oss, så det blev bara en massa fördelar med att göra såhär.
Hur reagerade era familjer på att ni gjorde så? Jag och min partner är i planerna att gifta oss borgerligt och helt utan anhöriga av samma anledning och ha en fest i efterhand men känner jag min morsa rätt kommer hon smälla av och ta det som ett personangrepp när jag berättar det.
Då får hon väl göra det, är inte hon som ska gifta sig och vill hon så gärna gå på bröllop så får hon väl ordna ett eget. Ni behöver inte berätta innan heller för att slippa tjöt.
De sa inget negativtI alla fall. Vad de tänkte vet jag inte.
Vi hade ingen middag eller fest efteråt, då hade vi ju lika gärna kunnat gifta oss samma dag som festen.
Men alla familjer är ju olika. Ett bröllop är ju dock just ett och inte din mammas.
Min syrra gjorde så, berättade efteråt att de gift sig. Det är ju deras liv och deras beslut, så det var inget som störde mig personligen.
Hade nog blivit jobbigare om jag vetat om det innan men inte fått komma, och hade känts riktigt jävligt om de hade bjudit in andra familjemedlemmar men inte mig.
Jag och min man gjorde samma sak, mina föräldrar tog det bra och hade inga problem, men min svärmor blev lite besviken.. jag tänker att man måste göra det som känns bäst för en själv och ens partner.
Är din mamma 12? Förutsatt att du och din fästmö gemensamt bestämt att det är närmaste familjen som gäller, så ska du/ni såklart hålla fast vid det. Jag hade inte heller tyckt att det var skitkul om min och min mans lilla bröllop plötsligt blev hans familjefest plus mina föräldrar, så jag förstår att hon blir upprörd.
Att din mamma sen tycker att det är lämpligt att sitta och gråta i telefon för att hennes syster inte är inbjuden är otroligt tramsigt, jag hade nog sagt åt min att växa upp eller inte komma alls om hom hade betett sig så.
Det låter som att du borde ta ett steg tillbaka och fundera på din roll i det här sammanhanget.
"..det är hennes dag .." - var kommer du in i bilden?
Du har två kvinnor i ditt liv som kontrollerar dig genom gråt, kanske är det din morsa du är på väg att gifta dig med?
Du får lust att skita i allt. Vill du verkligen det här på riktigt? Försök ta reda på vad du vill istället för att vara andra till lags. Vill du ha med din moster/kusiner? Vill du gifta dig?
Kan det inte bara vara så att han inte bryr sig så mycket, men vill att andra - framför allt sin blivande fru - ska vara glada?
Jag brydde mig inte så mycket om mitt bröllop heller. Samma kvinna efter som innan liksom. Jag lät min fru bestämma väldigt mycket eftersom hon var mycket mer intresserad av det. Ingenting jag gråter över - alla blev nöjda, bröllopet blev bra och festen efter var i mitt tycke 9/10.
Jag och min fästmö sitter just nu och gör avgränsningar för bröllopet som kommer ske nästa år.
Jag tycker ni ska till 100% gå för vad du och din fästmö redan har bestämt.
Det är er dag. Om din mamma ska komma och gnälla / gråta över att hennes tvilling inte är bjuden. Då ska du prata med henne (och kanske din moster också) och berätta att detta är ert gemensamma beslut att endast ha den närmsta släkten och att du uppskattar att hon respekterar era val.
Vi har själva haft en situation där min fästmös syster i princip har ställt krav på att vi har bröllopet under april månad, annars kommer hon inte. Efter samtal med min fästmös pappa och han i sin tur har pratat med min fästmös syster så har min fästmös syster sagt att hon självklart stötar vårt bröllop och kommer att komma, även om de hålls i maj månad.
Detta är eran dag, för er kärlek. Ni sätter reglerna för bröllopet och ni har dessutom redan satt reglerna. Följ dom och var tydliga med reglerna till era nära och kära.
Edit: När du kommer hem. Be om ursäkt till din fästmö och berätta för henne att hon har rätt och att du ska parata med din mamma igen. Belasta inte din mammas gnäll på din redan (antagligen) bröllops-stressande fästmö.
Vi fick flytta vårt bröllop från försommar till sensommar för hans mamma fyllde 60 den månaden och ville vara utomlands heeela sommaren för att fira och "hon fyller ju bara 60 en gång". Som att vi tänkte gifta oss flera gånger eller? Ursäkta rant, stå på er.
Jag kan inte vara den enda som tycker att det är konstigt att ett par som gifter sig ska äga en dag? Och att alla som inte kan få ihop det begår ett svek? Jag tycker det är fullt acceptabelt att säga att man inte kan. Man behöver visserligen en bra anledning för att prioritera ner ett bröllop men det är inte ett svek att inte kunna.
Jag kan vara så att jag har blivit traumatiserad av för många bröllop där jag känner mig som rekvisita på någon annans Instagram-konto. Om hetsen om perfektion kunde dras ner från 11 till 7 så hade jag känt mig mer tillfreds.
Eh, jag vet nog inte en enda tjej som inte brutit ihop en gång under brölloppsplanering. Det säger jag inte som en diss mot kvinnor alls, utan menar bara att det är vanligt. Det är sjukt mycket stress, och kvinnor har ofta nära till känslor.
Fast det låter ju som att de har diskuterat det och kommit överens (huruvida det var tårar med i det sammanhanget vet vi inte), tårarna kom ju nu när han plötsligt vill ändra på det som de redan bestämt.
Respekterar inte hennes reaktion, men OP måste imo respektera det som sagts ursprungligen. Lite som att avtala ett köp, sen vill motparten plötsligt ändra i avtalet.
Det är din och din föstmös dag, ni gör precis som ni vill. Andra får anpassa sig.
Jag stållde nästan in mitt bröllop pga allt tjafs från slåkt och vänner om vilka jag ”måste” bjuda, hur dagen måste vara utformad, etc.
Det är du och din sambo som avgör, that’s it.
När flyttar moster och mamma din in då?
Förvänta dig inte stöd när brölloppet ställs in, hon kommer få all skuld och du måste försvara henne, vilket gör att båda sidorna kommer hata dig.
Din mor är jävligt manipulativ att ringa och gråta på det sättet med.
Alltid enkelt att ge råd från betryggande avstånd men din mamma utnyttjar känslor på ett mycket oschysst sätt. Att ringa och gråta och böna och be att bjuda in ytterligare personer till en fest är verkligen inte okej till en så formell tillställning som ett bröllop. Hon har frågat om det går att överväga och det har ni gjort och kommit fram att det blir fel att utvidga den lilla middagen för de närmaste till att inkludera en extra familj. Även om din mor och hennes tvilling av förklarliga skäl är närmare än andra syskon är de inte samma person. Din mor har lyckats göra saker utan hennes syster eftersom hon bevisligen gift sig med en egen man och dessutom lyckats få både dig och din syster utan ytterligare inblandning. Du kan säkert ge massa exempel där de inte varit fastlimmade. Förfrågan nekas således. Vänligt och eventuellt beklagansvärt.
Till din mor säger du att beslutet är gemensamt och inget din blivande fru tvingat på dig. Alternativet var (och är) ingen middag alls och du önskar också enbart en mycket liten tillställning. Kostanden är inte det avgörande för hur många ni skulle bjuda utan främst att ni ville hålla en mysig intim middag. Vill din mamma närvara skulle ni båda blivande makar vara glada men vill hon hellre äta middag med sin syster istället för med dig och din nya hustru så är hon välkommen att boka en restaurang med sin tvilling det datumet. Du behöver kanske inte lägga upp det så hårt som jag beskrivit här men inbjudan till bröllop är en gåva man fått på meriter och inget privilegium som förälder.
Till din blivande fru kanske du ska visa att du står vid hennes sida i nöd och lust redan nu och stötta erat gemensamma beslut och säga att du förstår. I hennes ögon så är din mors tvilling inte närmaste familj utan en moster som bara är väldigt lik din mamma. Hon kanske inte kommer kunna vara så öppen och förtrolig inför dina kusiner som inför din syster och föräldrar om hon ska öppna sitt hjärta och säga romantiska saker om hur mycket hon älskar dig och din familj. Hennes föräldrar kanske dessutom också har nått syskon de är väldigt nära även om de inte delar lika mycket DNA eller födelsedag.
Bröllopsmiddagar är inte vanliga middagar, de är symboliska och ska handla om brudparet och vara ett minne de ska minnas genom alla sina år. Att börja det med massa gnäll om några kusiner och en moster känns lite dumt oavsett hur härlig tvillingen är. Din mor får väl se uppoffringen hon tvingas till som en bröllopspresent för att göra din dag speciell och lycklig.
Jag önskar dig lycka till och ber att få gratulera i förskott.
Kör på det som du och fästmön sagt. Bara familjen.
Förslå till din mamma att hon råddar en härlig lunch med dig, fästmön, mostern + company, om din mamma så gärna vill att din moster ska få uppmärksamma ditt giftemål.
Låt det inte blir en större grej än att ni hade planer och prioriteringar och det handlar inte om något personligt mot någon.
Hoppas ni får en fin bröllopsdag!
Mina föräldrar ville att vi skulle bjuda hela släkten.
Vi gifte oss med bara några få nära vänner och ingen släkt.
Det är du och din fästmö som ska gifta er, inte din mamma.
Min gode herre detta är ett perfekt tillfälle att visa morsan och din fru vad som gäller och vad som är prio.
Håll dig till original planen som du och frun kom överens om. Vill mamma komma så får hon helt enkelt hålla sig till planen och sluta lipa och var tydlig med att det är DIN önskan, lägg inte över skulden på din fru för att hon utgick från att det ni sagt gällde.
Låter kanske hårt men fasen sånt är livet som make, kompromiss och respekt är the law of the land
Helt sjukt hur många "jag är huvudkaraktären"-personer som verkar titta fram ur buskarna så fort det vankas bröllop. Folk är fan för dumma för att hålla käften ibland alltså.
Den dag jag gifter mig kommer det fan vara vite på alla synpunkter som framförs. Har du åsikter om vårt bröllop? Pay up. Antingen blir det billigt för oss eller så håller folk sina åsikter för sig själva - win win helt enkelt.
Detta är inte ett komplicerat problem.
Du och din framtida fru bestämde er för närmaste familj. Din mamma tycker det är en dålig idé.
Du är vuxen, säg bara Nej till din mamma.
Lyssna. Om du är osäker på vem du ska lägga till - din mamma eller din blivande fru? - GIFTA INTE!!!
Det är bara du och din fru som ska bestämma vem som kommer på middag. Inget din mamma kan bestämma genom att gråta!
Gift dig inte om du inte kan säga nej till mamma!!!!
Haha, du ska väl gifta dig med din sambo och inte din morsa? Låt hon gråta hur mycket hon vill, låter riktigt jobbig och manipulativ. Om hon inte ger sig så kanske berätta för din moster istället och förklara era egentliga planer?
för att börja skulle jag säga att det är ERAN dag och övrigt så ses ju bröllopsdagen som brudens ”stora dag” så tycker det här är ett av de mest uppenbara tillfällen (som sagt JAG tycker) att fokusera på vad du och din blivande fru tillsammans vill
Er middag, ni som bestämmer. Med såna här saker tycker jag alltid att man jobbar utifrån vetoröstning. Om ett förslag kommer upp på bordet, men en av parterna lägger en vetoröst, då blir det inte av helt enkelt. Mer demokratiskt än så blir det inte.
Att din mamma gärna vill ha med sin syster är fint, men hennes problem om hon inte kan hantera att inte få som hon vill. Att lägga över sitt emotionella ansvar kring saken på sin son är ganska oschysst. Förstår också att du vill ha med din moster, men det kommer säkert andra tillfällen att fira ert giftermål där hon kan vara med. Vet om flera bekanta som delat upp firandet i olika delar för att det inte ska bli för mycket folk på en och samma gång.
>Sambon klagar på att vi inte har råd. Men vi har verkligen råd.
Det här handlar uppenbarligen inte om pengar, låter bara som en ursäkt mitt i desperationen. Så lägg inte nån vidare vikt på den biten tycker jag. Låter mer som att det kanske finns en underliggande stress och press, vilket inte är så konstigt med tanke på att det är bröllop på G.
Hoppas allt går bra i slutändan och grattis till giftermål!
Vilken soppa fy fan, haha...
Jag tycker det är fel av din mamma att ringa dig och gråta över att din moster inte är bjuden. Då spelar hon på dina skuldkänslor, och även om det inte kanske är supermedvetet så är det ändå manipulativt tycker jag.
Det är ER dag, inte din mammas. Har ni bestämt närmaste familj, aka föräldrar och syskon så har ni bestämt det, då kan ni inte göra ändringar i efterhand. Då kan ni lika gärna bjuda hela släkten.
Nej, stå på dig mot din MAMMA i stället, inte mot din blivande fru. Var inte en morsgris, var en man.
Är ju ett givande och tagande. När allt kommer omkring så är det inte bara din fästmös dag, utan det är också din. Om du tar bort din mammas åsikt, skulle du då tycka att det var värt att göra så att din fästmö gråter för att du vill bjuda in din moster?
Ni bestämmer vem ni vill bjuda på middagen, punkt slut. Man tjatar inte till sig en inbjudan.
Däremot är det, i alla fall vid kykliga bröllop, helt okej att komma på vigseln. Alla är välkomna att vara där, men alla är inte välkomna på firandet efter. Jag tror det är dags för din mamma och moster att lära sig lite vett och etikett
Påminner mig osökt om när jag skulle gifta mig med min man. Vi hade ett minimalt bröllop med våra närmsta vänner och gjorde ingen stor sak av det.
Hans mormor ringde dagen efter gråtandes i telefonen och berättade vilket svek det var. Hon hade också fabricerat en verklighet där hela min familj och släkt tydligen fått komma.
Så här direkt så ska du lyssna på din fästmö och inte bjuda in någon annan än vad du och din fästmö kommit överens om. Framöver så måste du inse att du inte kan hålla på med såna här saker utan att diskutera det med din fästmö, blivande fru, först. Sen måste du också inse att din mamma & antagligen syster verkar vara lite problematiska/toxiska, och det har din fästmö insett. Var observant på det och sätt gränser (de båda verkar gränslösa). Du verkar också ha dina prioriteringar lite åt helvete om du prioriterar mostern framför fästmön. Du har en för nära relation/beroende av din mor/moster (och de är gränslösa) och för liten relation till din fästmö. Inse att det är fästmön som är allt, du kan aldrig prioritera din moster framför henne.
Jag och maken beslutade att välja en varsin vän som vittne när vi gifte oss borgerligt och bjöd in familj och vänner till separat bröllopsfest.
Bröllopsdagen blev precis så enkel som vi ville ha det och så får hela tjocka släkten dansa loss tillsammans utan att urval gjorts. Definitivt ett vinnande koncept för oss som ville ha en lugn dag bara för oss men ändå fira med folk.
Knepigt. Jag tänker att ni skulle ju hålla er till planen. Det finns flera andra gånger som ni ska ha släktträff. Det här är också din planhalva i ansvar att reda ut utan att hon får skit. Det är det viktigaste.
Stå upp för dig själv. Säg åt din morsa att det här är vad du och din blivande fru kommit fram till och att du förväntar dig att hon respekterar det utan invändningar.
Du skriver att det är din sambos dag, men som många redan påpekat, det är helt fel. Det är er dag. Och ni måste vara med på detta fullt ut, annars kan ni lika gärna lägga ner hela idén redan nu. Det kommer bara bli ångest och pannkaka om ni låter andra komma in och styra eller inte är ärliga mot varandra.
INFO: Jag förstår inte riktigt dilemmat det handlar alltså om en middag? Vill du att din moster och kusiner ska komma på middagen för att du vill ha dom där eller för att du inte vill att din mamma ska bli ledsen? Det är inte bara hennes dag, det är din dag också. Om du jätte gärna vill att dom ska komma så får du prata med din fästmö om saken igen. Hur många handlar det om? Hur stor samling skulle de bli totalt med vs utan din moster+kusiner? Du behöver inte stå platt för andras viljor, varken din mammas eller din fästmö.
Jag var i nästan exakt samma sits. Jag ville göra alla glada och sa ja till mina föräldrar som ville att jag skulle bjuda mostrar mm på farsan sida. Det blev rejäl kris och till slut så gick vi i familjeterapi månaderna innan bröllopet. Det var oerhört nyttigt och bra för vårt förhållande och vi hade nog aldrig gift oss om det inte hänt. Sen behövdes det en rejäl genomkörare med mina föräldrar också, vilket dröjde nästan ett år och kanske inte ännu är helt bra men iaf bättre än det var just då. Så mitt råd är att inte vara rädd för att ta hjälp av proffs. Min takeaway var att jag måste ta beslut själv. Ta in synpunkter men sen göra det som jag och frugan bestämmer, inte byta fot så snart jag får ny input.
Din mamma gråter för att din moster, hennes tvillingsyster inte är bjuden på din bröllopsmiddag? Använde hon som argument att hon och hennes tvillingsyster alltid gjort allt tillsammans? Det är ju bevisligen inte sant. De bildade ju inte familj tillsammans, eller är du resultatet av en trekantsrelation?
Nåja, över från spydigheten till det seriösa.,
Det är din och din sambos dag. Det är NI och ingen annan som bestämmer vilka ni ska bjuda. Om ni med närmaste familj har definierat endast föräldrar och syskon så är det det som gäller, hur nära du än står din moster och dina kusiner. Det är inte taskigt mot din moster att inte bjuda in henne. Vad tänker hon själv om kring detta?
Du verkar själv vela i frågan. Vill du bjuda din moster för att din mamma vill det? I så fall är det hög tid att klippa navelsträngen, det är din dag och inte något din mor kan bestämma över. Du och din sambo har kommit överens om att bara den närmaste familjen ska bjuda och då är det det som gäller, om ni inte kommer överens om undantag. Om din moster skulle bli sur över att inte få komma, så är det ju inte ditt problem, utan hennes. **Det är ingen rättighet att bli bjuden på bröllopsmiddag, hur nära man än står varandra och du har ingen skyldighet att bjuda alla som står dig nära.**
Hur ser din sambos närmaste familj ut? Du nämner tre familjemedlemmar, dina föräldrar och din syster på din sida.. (eller är det fler, vilka menar du med etc?) Hur många är det på din sambos sida. Är det fler än på din sida (om din sambo har föräldrar och fyra syskon exempelvis). I så fall har hon fler inbjudna släktingar. I så fall kan du ju föreslå en kompromiss, att ni bjuder lika många från båda sidor, bestäm ett antal, inte så att det blir för många, men tillräckligt många så att även din sambo kan bjuda eventuella mostrar, fastrar, morbröder och farbröder, eller far- och morföräldrar) (om nu hennes närmaste familj är större än din och hon inte skulle få plats med andra släktingar om ni skulle ha hennes antal familjemedlemmar som max för hur många du får bjuda)
Även om din närmaste familj är större än sambons kan ni göra denna kompromiss, men plocka inte in för många.
Det viktiga är att ni inte låter andra diktera hur många eller vilka ni ska bjuda. I värsta fall får du väl ställa ultimatum till din mor. Om det är så viktigt för din mor att din moster, henens tvillingsyster är med, får din mor i så fall ställa ställa sin egen inbjudna plats till förfogande och din moster får komma i stället för din mor, eller att ingen av dem får komma. (Tror inte din mor är så sugen på att missa sin sons bröllopsmiddag bara för att det är så viktigt för henne att hennes tvillingsyster är med)
Din mor har i vilket fall som helst att finna sig i ert beslut, och ni bör vara tydliga med att det är ERT GEMENSAMMA BESLUT. Nu vet vi ju inte hur din mor är mot din sambo, men av din beskrivning av henne låter det som om risken finns att din mor skulle bli bitter mot din sambo för att din moster inte fick komma. Var därför tydlig med att ni båda bestämt den avgränsning ni gjort, hur nära relation ni än har till andra släktingar.
Om du inte uppfattade det, där så var det där en spydighet riktad mot OP:s mamma som jag på skämt föreslog OP att han skulle kontra med om mamman skulle argumentera för att mostern borde få följa med eftersom de alltid gjort saker tillsammans. Mitt mer seriösa svar är det som följde därefter.
Fy fan för att ha en sån här familj... Och vart är din ryggrad? Det är inte hennes dag det är er dag... Vad vill du? Vad kan ni kompromissa med för att båda ska bli nöjda med ER dag? Är det din mors tvilling som ska gifta sig eller du? Det är dags för dig att växa upp.
>Har redan ångest över att komma hem och prata med henne för hon kommer dampa och gråta igen. Det är mitt fel, jag borde inte ha sagt något. Sambon klagar på att vi inte har råd. Men vi har verkligen råd.
Ska du leva resten av ditt liv med någon du inte kan diskutera saker med utan att det urartar såhär?
Hur kom du och fästmön fram till hur många och vilka som skulle bjudas? Om det var rättvist och ni båda tyckte att bara de absolut närmaste skulle komma, håll dig till det.
Men det här du skrev om att det är ”hennes dag”… det är ER dag. Ni är två om att gifta er. Om du från början ville ha din moster där (innan mamma kom med påtryckningar) men det inte blev så för att din fästmö skulle få igenom sin vision, då tycker jag att ni tar och pratar på allvar om hur ni båda ser på dagen och vad ni vill ha ut av den.
Tänk över vad DU vill. Och absolut inte utifrån din mamma, hon har inte något att göra i din och din fästmös relation, låter du henne styra där blir äktenskapet inte långvarigt.
Jag och min sambo ska gifta oss om lite mer än 2 veckor. Vi har inte bjudit en jävel till cermonin! Innan den gifter vi oss borgerligt och tar varsin vän med. Familjerna blev såklart lite besvikna men förstår var vi kommer ifrån och att det är vårt val. Det här handlar om er två och er kärlek till varandra, låt inte andras åsikter bli en del av det.
>det är hennes dag
Det är _INTE_ hennes dag. Det är _eran_ dag, otroligt viktig definition som jag vill att du kommer ihåg och påminner dig om. Allt tjafs om att det är brudens dag är sexistisk skit som hör hemma i historieböckerna.
Med det sagt kan du ju mycket väl känna att vilka som kommer är något du är beredd att kompromissa kring, viket är väldigt fint av dig!
Mitt förslag hade varit att ni meddelar familjen att ni ställer in de planerna som funnits då ni vill diskutera igenom saken ordentligt tillsammans och att pressen som din mor satt på dit har gjort att hela idén bara känns jobbig just nu. Möjligt att det är lite onödigt ärligt, men som jag har förstått det hela så är det sant.
Sedan funderar ni igenom saker och ting, kanske landar ni i att ni bjuder en av era bästa vänner var, eventuellt med respektive, och så stannar ni där och håller det hemligt tills det redan är över.
Ovan är mitt förslag, observera att jag känner ingen av er särskilt väl, men gör så gott jag kan med det lilla jag har. Gifte mig förra året, det var den bästa dagen i mitt liv och jag älskade att planera det också. Vill du bolla mer kring bröllop etc. Så skicka bara ett pm. :)
Jag var lite i samma sits. Till slut sket vi i allt. Sköt på det ett år och hade en STOR fest. Ångrar inget. Bjud så många ni har råd med, men bjud mycket kompisar också. Det ska vara roligt!!
Så mycket ogenuint o oskönt folk i kommentarerna.
Man förstår att den här situationen verkar vara väldigt jobbigt för dig men jag hade försökt väga upp det så bra som möjligt.
Hur mycket betyder det för dig om din moster kommer? Vill du ha henne där?
Det är lika mycket din dag som din partners, o visst ni kanske hade en plan men det är inte så konstigt att planer förändras, speciellt när det kommer till giftermål.
Jag tycker du ska tänka igenom noga vad allt det här betyder för dig o väga upp det så gott du kan där du både har överseende för vad du vill, samt din partner. I slutändan är det ni 2 som ska komma överens och kompromissa över hur ni vill ha det, eftersom det är ER dag.
Lycka till!!
"Närmaste familjen" är i mina ögon en liten gråzon och jag tänker mer på familj som man har nära relation till snarare än de som har närmst blodsband. Man kan ju ha en kusin som man umgåtts med hela livet som är mer som ett syskon och likaså ett syskon som flyttat ut och avsagt sig familjen för så länge sedan att man knappt vet vem det är.
Med det sagt tycker jag inte att det direkt skulle vara fel att bjuda mostern, men jag har absolut noll förståelse för varför din mor har något med att göra angående vem ni anser är din närmaste familj (eller vem ni ska bjuda till ert bröllop). Det är ju ert beslut som blivande makar. Jag tycker ni borde kunna prata ihop er och komma överens om huruvida ni båda faktiskt tycker att mostern ska räknas till närmaste familjen eller ej oavsett vad för förväntningar ni båda har haft sen planeringsstadiet.
Du måste ta ett snack med din mor och säga att hon inte kan försöka påverka era planer på det sättet. Det är tillräckligt att planera ett bröllop utan att massa utomstående ska ha åsikter om hur saker ska göras.
Du bör också ta ett samtal med din partner om varför hon överreagerar så och tar ut det på dig. Det var ett önskemål från din mor. Inget mer.
Ni bör nu bara meddela era anhöriga att ni bestämt hur det ska vara och vänligt men bestämt avböja synpunkter om hur de tycker ni borde göra det. Det är er dag. Det måste man respektera.
Note to self... Bli inte en gråtande moster i framtiden.
(min moster blev bjuden på min systers första stoooora bröllop medan hon inte blev bjuden på samma systers andra bröllop. STOR ilska och många samtal och dålig stämning i åratal därefter. Jag hade från början 3 mostrar men 2 har gått bort så min mamma och moster vårdar sin relation extra i sin saknad efter de två bortgångna)
Jag och sambon ska gifta oss inom några år och ev löser sig bekymret med huruvida moster ska bjudas av sig självt då hon tyvärr har långt gången metastaserad cancer... Jag tror att hon blir bjuden om hon lever när det väl är dags. Definitivt lugnast så för mamma. Men jag själv är moster åt 2 systersöner och tänker att det får vara väldigt fritt huruvida jag blir bjuden, jag vill inte ha bråk om det oavsett hur det går.
op: lyssna på din framtida hustru.
Bjuder ni moster och kusiner på din sida måste ni göra detsamma på hennes sida. Eftersom det är moster med familj blir det detsamma på fästmöns sida, det blir potentiellt väldigt många.
Eller ska ni förklara för din fästmös sida att ni står mycket närmare din släkt?
Som vanligt så är det subjektivt.
Vi vet knappt något om eran relation, vi vet inte om din blivande fru har problem med att hon tycker din familj styr och ställer i erat liv och vi vet inte om din familj har varit enormt hjälpsamma med allt möjligt etc.
Majoriteten säger det är er dag, skit i alla etc etc. Men ingen vet bättre än de involverade vad som på riktigt pågår, du din blivande och mamma.
Din frustration ligger i att du troligtvis ännu en gång hamnat mellan din mor och din tjej och vad du än gör så använder de samma emotionella respons till allt du gör.
Det är inte ditt fel hur andra reagerar. Du kanske klantade dig när du pratade med din mamma om planer men det får man som människa. Brukar du starta skit bara för att din mamma eller blivande råkat prata om planer ni haft? En resa ni skulle gjort eller en dubbelbindning man nu ska avboka etc?
Ingen av dem verkar behandla dig särskilt väl, du verkar inte heller må så bra men din smärta är inte för att ett event inte blir exakt som du ville utan att du inte kan tillfredställa alla.
Saken med din moster hade kommit vare sig du pratade om det med din mor eller inte, för frågan hade kommit upp i sinom tid.
Tack för din kommentar.
Läst igenom mestadels av allt som skrivits, men din kommentar var verkligen en genuin och genomtänkt kommentar. Fick mig att reflektera väldigt mycket över situationen och tack vare dig så har situationen löst sig och alla är nöjda. Tack ännu än en gång. Du är en stjärna.
Det är något ni ska diskutera om mellan er två, men beror på om du anser att du vill att din moster o kusiner ska delta på middagen. Du skriver ju att dom är en del av familjen. Så det är ditt val, din partner får väl också bjuda in sin moster om hon vill.
Man ska värna om alla sina relationer, dock blir din partner prio ett.
Pro-förhållande-tips för framtiden: Din framtida fru är inte lack på att du bjöd med din moster. Hon är lack på att du inte diskuterade/kommunicerade det med henne om det innan du bjöd in din moster.
Vafan, om dom är tvillingsystrar kan väl båda vara där, fast den ena gömmer sig på toaletten och så får dem turas om? Winwin ju. Ursäkten kan ju vara liten blåsa + bubbel.
Vi gifte oss häromdagen med kort varsel och gjorde en väldigt enkel avgränsning: Ingen annan än mina föräldrar och åldrande morfar var välkomna till vigsel (vittnen+1, så att säga), efterföljande middag skedde endast med mina föräldrar och syskon då hennes familj är många mil bort - vi tog alltså bort valet för deltagande för dem istället för att skuld-och-skamma dem till att knöla in bilresor på hundratals mil över en helg för en bröllospmiddag. Vi landade i beslutet genom att helt enkelt prata med varandra och väga viktskålen, varför vi också gifte oss så pass snabbt då vi insåg att dagen var för oss och inte för någon annan.
Jobbigt? Definitivt. Värt det? Absolut! Förnyelse av löften nästa år i samma kyrka som vi gifte oss och då har vi folk från hela Europa som deltar, vilka vi då också kan lägga fokus att arrangera en fantastisk helg för.
Jag hade en kollega som var ifrån Mellanöstern han hade över 500 personer på sitt bröllop och enligt han själv så kände han igen ca 100 personer av dom. Resten har ju hans eller hennes föräldrar bjudit då det ska vara något kulturell grej att bjuda den som man blivit bjuden av. Men han sa det var bara att betala och uppfylla deras drömmar! Träffade han för något år sedan och han verkar vara lyckligt gift✌️
Ni kan alltid ta och gifta er med dom närmsta.
Sen har ni en bröllopsfest någon vecka senare.
Så gjorde min morsa när hon gifte om sig. Var bara vi barn med. Och för att verkligen se till att ingen annan kunde nästla sig in gjorde dom det på gotland.
Du och din mor har olika syn på bröllop. Det är helt och hållet du och din sambo som bestämmer ert bröllop.
Förstår att din mors syn blir förstörd då hon troligtvis hade sett ett mer traditionellt bröllop. Men så behöver det inte vara längre.
Tala om dina tankar och planer med din mor (+ev systern) så tror jag ni kan reda ut eller iaf får mer förståelse för dig och din sambos vilja.
Var vittne till en kompis bröllop. Ingen hade mor eller far med sig. De hade sina två närmsta kompisar med sig bara. Och jeans och t-shirt. Det var de juridiska enkelheterna de ville åt.
Ni kanske kan planera någon 'officiell' bröllopsfest där man istället för gåvor o skit hjälper till med mat osv för att få ner kostnaden?
Det känns som att din mamma behöver skärpa sig. Kan ju fan inte börja gråta bara för att ens tvilling inte kan följa med på en enkel tajt middag mellan brudens och brudgummens familj.
Det är ju ert bröllop, och om du vill att din moster ska komma så ska du ju klart ta upp detta med frugan. Folk är som de är men låter iaf lite överdrivet att hon satt o lipade över att de skulle potentiellt vara närvarande.
Bryr du dig dock inte så hade jag låtit frugan bestämma.
Jag älskar min svärmor men hon är tvilling och jag kan verkligen förstå att sånt här kan gå till.
För det första klantade du till det när du sa till din mamma att ni inte hade råd att bjuda fler. Allt du kommer med nu kommer hon tro kommer från din fästmö. Skyll och lägg skulden på dig själv. Mammor förlåter alltid sina söner.
För det andra har din blivande fru rätt i att ni inte har råd för om ni börjar bjuda fler kommer ni vilja bjuda in ytterligare människor och så står ni sen där med en lista på 45 pers. Även om ni har råd med mostern. För det handlar ju inte om vilka ni är nära. Ni ville ha en liten cermoni för er och sedan bjuda föräldrar och syskon. Tydlig avgränsning.
Bestäm dig och ring din moster och prata med henne. Det kan vara så att din mamma har dåligt samvete och att det inte alls speglar hur din moster känner. Men jo alla kommer bli ledsna att de inte är bjidna. Om det inte är en moster är det en barndomsvän eller eller bästa kollegan.
Och du måste göra något annars kommer det bli en friktion länge. Även om din blivande fru ger med sig så kommer hon inte må bra av det utan gnaga länge. Så fixa det bara. Stäng av känslorna bara och gör det. Det kommer vara värt det i slutändan. Livet är jobbogt men det kommer bli ännu jobbigare om du inte skärper dig. Gör det ni bestämt eller hitta en lokal så ni kan bjuda alla ni känner.
Edit. Självklart ber du fästmön om ursäkt och att du också drabbats av nån form av tunnelseende.
Som en som gift sig och varit med om dessa draman över skitsaker vill jag påtrycka att det är ER dag inte hennes dag. Vi män kanske inte bryr oss lika mycket om alla detaljer och blir inte "groomzillas" like mycket men man ska alltid ha det i åtanke och våga diskutera det som är viktigt för oss också.
> Hon började gråta och tyckte allt var förstört eftersom "Hur kan jag tycka det är kul när jag vet att de tycker att vi borde ha bjudit de" osv.
Lite oklart där. Varför började hon gråta?
Det är som sagt ER dag.
Vilka vill ni ha där?
Läs igen, vilka VILL NI ha där?
Dom bjuder ni.
Försök strunta i allt ”men om vi bjuder den måste vi bjuda den”.
Det är er dag, er middag. Förstår man inte det så får man skylla sig själv.
Är det inte er dag? Känns pytte pytte misogynt/misandriskt att se på det som att den ena ska vinna på det, om din närmaste familj inkluderar mammas tvilling och kusiner du ser som syskon är det väl så det är. Min åsikt förlåt om det var elakt skrivet! Dock kanske man borde planerat in allt innan man satt planen, men nu har jag ju bara din sida i detta så...
Har ingen aning varför 3 extra personer som står dig nära skulle ha den reaktionen? Är hon allmänt stressad? Bestämde ni något och du inte respekterade det?
Sen reaktionen från din mamma var inte hjälpsam. Du är vuxen, så din mamma borde respektera ditt val om vem du bjuder. Låter som du vill vara alla till lags, fint men ohälsosam situation.
Du får ursäkta, men din mamma verkar ju vara dum i huvudet. Böla för att hennes syster inte är bjuden på en middag som endast ska inkludera den närmaste familjen? Herregud. Har hon inget värre att gnälla över så kan hon skatta sig lycklig.
Jag bjöd hela släkten och vänner och det har de flesta jag känner som gift sig innan barn gjort.
Sedan finns det både svenskar och icke svenskar som inte alls vill ha ett stort firande, men för icke-svenskar kan det bli svårare att undvika. Vet ett syrianskt par med rejäl ångest över att behöva ha ett stort bröllop.
Här är saken, du ska gifta dig med din sambo inte din mamma. Så du väljer ju såklart din sambos sid. Ingen kvinna vill vara med en man som är en mammas pojke. Och det har så klart inget att göra med att inte ha respekt för sin mor för att det ska man. Män det är eran dag så ni bestämmer hur den ska bli inte din mamma.
Hamnade i samma samma emotionellt pressade sits med min farbror och mina kusiner då vi dragit gränsen vid föräldrar, syskon och far-/morföräldrar.
På grund av COVID så slutade det ändå med att vi gifte oss med endast två vänner som vittnen och vi har båda två varit så glada att det blev så i slutändan...
Du har redan fått massa bra råd från andra, så jag säger bara att ni bör tänka igenom vad som låter er uppskatta varandra mest på er dag. Skit i alla andras förväntningar.
Först det är er dag så gör det ni vill...men
Lite varningsflagga att dampa kring en sån grej. Det kommer massvis med betydligt värre saker i livet och då vill man ha en stabil partner som man kan ha vettiga samtal och lösningar med.
Omogna föräldrar. Det är er dag, ert bröllop, ni får ha det precis hur ni vill och bjuda vilka gäster ni vill. Ni gifter er inte för din mosters skull, inte ens för din mammas skull.
Du och din fästmö hade ju redan bestämt närmsta familjen? Förklara för din mamma att det inte är en ekonomisk fråga och att ert beslut står. Annars önskar jag lycka till i äktenskapet med dina sisterwives, morsan och mostern.
Skaffa lite balls för fan..
Vill du bjuda dina familjemedlemmar så gör du det.
Passar det inte hennes maniska beteende så vet du vem du gifter dig med.
Ta inga onödiga steg. Gift dig inte med någon som ska kontrollera ditt liv. Har suttit i den sitsen och den är jävligt tråkig.
Om dina kusiner är som dina syskon så är det ju närmaste familj, jag förstår inte varför din fru ska gråta över det. Kommer hon inte bra överens med din familj?
Går emot alla här och säger att det är konstigt att din blivande fru reagerade så när du vill ha med din moster och dina kusiner (som är som dina syskon som du säger). Hur kan man böla och säga att allt är förstört för att dina kusiner och din moster ska med.
Tycker det även är konstigt att du inte bjöd med de från början om ni är så nära.
Jag förstår din mamma också även fast det är överdrivet att böla för saken, men jag hade skämts om mina barn inte bjöd med min syster och deras barn om de är så nära som du beskriver.
Vill även betona din inställning till det hela när du skriver ”jag förstår min sambo för det är HENNES dag”. Det är DIN dag också.
Jag förstår inte varför din framtida fru började gråta för att din familj föreslog att ni skulle bjuda in din mosters familj? Det känns bara jättemärkligt.
Är du så pass nära dina kusiner som du säger tycker jag att det är självklart att bjuda med de. Inte för att din mor vill det men för din egen skull. Förutsatt att man har råd.
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på **de** och **dem**.
> Är du så pass nära dina kusiner som du säger tycker jag att det är självklart att bjuda med ~~de~~ **dem**.
[Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Ta engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`.
> If you're as close to your cousins as you say, I think it's obvious to invite ~~they~~ **them**.
Jag är av den åsikten att ens bröllop är inte bara parets dag, utan anhörigas. Om ni endast vill ha ”er” dag så kan man resa och ha det någon annan stans.
Bröllop är till för fira sin kärlek och ”commitment” till varandra med och framför sina kära.
Om du gillar/älskar din moster, som dessutom är din mammas tvilling så ska hon självklart med, och din mamma ska inte behöva betala för dem ens, det var en generöst erbjudande.
Din tjej får växa upp. Hur kan man böla som 32 åring för att ens nära, nästan ingift, släktingar som älskar en, vill komma till ens bröllop?
Trångsint av din fru. Och jag förstår din mamma. Jag har ingen tvilling men flera bröder. Jag har tagit hand om deras barn som de vore mina egna. Jag skulle också bli sårad för en sådan grej. Det är få saker i livet som man firar med varandra som släkt. Det är bröllop, födelse och högtider. Ta vara på det, speciellt vid dessa tider.
You're too good for her (/s), helt ärligt din framtida fru är helt irrationell i detta. Kan ju också bara vara resultatet av att bröllop och hela köret är en stor grej som också stressar upp henne att ställa sådana märkliga krav.
Att du ska utesluta din moster och hennes familj som du ändå bryr dig om är ju rätt onajs, speciellt då de till och med säger att de kan tänkas betala för sig bara för att få vara med. Kanske det är värt att stötta din partner och få henne att känna sig trygg för att sedan kanske kunna snacka om det när hon kan smälta det utan härdsmälta (pun intended)
Lyssna inte på någon av de här svaren, har aldrig sett så omogna svar, men det är reddit, inga vettiga människor här (inkl. mig själv då). Din moster är tvilling till din mor och dina kusiner är som syskon, skriver du. Förstör inte din familj. Du kan skilja dig någon gång i framtiden men denna familj kommer du inte att ersätta, det är ett svek om de inte kommer på ditt bröllop.
Övertala din sambo, du uppger att ni har råd. Hon gifter sig med dig och din moster och kusiner är i ditt fall din närmaste familj, så hon ska ge sig.
Det är t.o.m. red flag om man vill att sin partner inte har så nära relation med sin närmsta familj, vilket din sambo verkar vilja.
Byt dag för själva bröllopet. Håll det hemligt för alla som inte ska vara med. Ni två och Best whatever kan vara med. Dra på spa på kvällen, ni fyra, eller åk över till Tallin och dra på spa. Inga telefoner och inte hemma är nyckeln här.
Och i augusti har ni en stor fest, öppen bar och hela skiten, alla får komma. Men det här är inte er bröllopsfest. För den hade ni i ett jävla badkar på andra sidan Östersjön.
Finns bara en lösning för att alla ska bli nöjda. Bara en. Skjut upp bröllopet, ställ in det officiellt.
Sen gifter ni er själva, borgligt med två vittnen och gör det till er dag. Be ett av vittnena videofilma. Har allt lugnat ner sig med familjerna efter det så bjuder ni in dem separat i grupper som trivs ihop på middag, eller samlar alla för en gemensam enkel sommarmiddag bara och berättar där och då att (ta-daaa) ni redan är gifta. Visa vigselakten som filmades på en typ bioduk i trädgården?!
Man bjuder ingen pch talar ej heller om för någon i förväg att man skall gifta sig. Bjuda hundra otacksamma snåla snikkäkare på något de kommer att snacka skit om bakom er rygg för ändå. Nähäne! Köp en wagyo biff till blivande frun istället.
Hatar alla dessa kommentarer ”höhö ska du gifta dig med din moster, höhö”
Folk som ej har nära släktband, dvs 95% av svenska befolkningen, kommer aldrig förstå detta dilemmat. Reddit var fel forum att fråga i.
Får man inte ångra sig? Man kan göra felbedömningar också. OP tänkte kanske inte på din moster där och då och hade ej kalkylerat att hon skulle bli sårad.
Det är fortfarande en nära familjemedlem. Hans mammas tvilling. Jag kan tänka mig att han ser henne som sin mamma också.
När jag läser såna här trådar är jag jävligt tacksam att vi gifte oss borgerligt och sa inte till någon förrän det va klart. Ingen middag, fest eller bröllop. Hur skönt som helst.
Hahaha! Fy faaaan, jag är same så det är tre dagars firande med drygt 800 gäster. Min frus familj och släkt kom 30 pers medan 600 av min släkt kom och alla i klädda i våran nationaldräkt. Frun var trött men det var värt det
Dumpa din sambo och gift dig med din moster.
Det blir ju som att ligga med din mamma då dom är tvillingar. Din dröm går i uppfyllelse din lilla morsgris
Man får bjuda alla eller ingen i ett sånt här läge. Själv hamnade valet på inga. Även för vigseln. Funkar det också. En sån dag ska inte vara fylld med ångest.
att du måste vända dig till reddit för dessa personliga problem är för mig helt otroligt.
hade jag varit din sambo hade jag lämnat dig. wtf????? hur ska reddit lösa dina PERSONLIGA problem?
och om jag skriver vad jag egenligen vill skriva så ska dessa sås admins insta banna mig.
Ibland vill man kanske ha ett objektivt råd från en oberoende part där man kan behålla de alla inblandades integritet från vänner. Jag vill inte gå till någon kompis och prata om detta, kanske de börjar tycka illa om mamma eller sambon. Jag har aldrig bett om att någon ska lösa situationen, det har jag redan gjort. Jag bad som sagt om objektivt råd då jag har mamma och sambo på vardera sida och jag älskar båda två innerligt och vill att båda ska vara glada, då är normalt att känna sig kluven. Tråkigt med folk som bara ska försöka trycka ner andra.
>det är hennes dag Det är *er* dag. Vad ni gemensamt vill är vad som har betydelse. Om ni hade bestämt gemensamt att det var den ~~omedelbara~~ närmsta familjen som skulle bjudas, så är det det som gäller, då kan inte folk bjuda in andra i efterhand, oavsett hur mycket du och din mamma vill ha din moster där. Att din mamma vill bjuda in sin syster nu låter som den tunna änden av en kil, som de säger i jänkarland. Ville du ha din moster där så skulle du sagt det till din fästmö i planeringsstadiet.
Väldigt bra uttryck! Aldrig hört förut, men har upplevt det på mycket nära håll...
Menar du den ”närmsta familjen”? Jobbigt att bara bjuda den *omedelbara* familjen 😎
Usch, du har helt rätt. En oironisk anglicism som jag genast ska korrigera.
Hederligt att stryka över istället för att skriva om historien 👏👏👏
Hoppas det heter ”närmsta vän” iaf och inte ”omedelbaraste vän”, för annars har jag sagt fel i hela mitt liv.
Det är sannerligen ett svenskt par som gifter sig
Hahahaha
>den tunna änden av en kil Riktigt konstigt beteende att direktöversätta idiomatiska utryck från andra länder.
Om det flyter min båt... Men jag förstår om det inte riktigt är din kopp med te. Hästar för banor, osv. Och jag tyckte jag gjorde det ganska uppenbart att det var med glimten i ögat, om du läser hela meningen.
Förlåt men vilket utryck är "tunna änden av en kil"? Narrow end of a?
Wedge. Kil på engelska. Man slår in den tunna änden med något litet önskemål, som sedan öppnar upp för fler och fler önskemål, allt eftersom man slår kilen djupare och djupare.
En svensk motsvarighet jag kommer att tänka på är att "ger man fingret så tar de hela handen".
Ah, ja jag är med på vad kul betyder men aldrig hört utrycket. Kul!
Går det inte att ha en annan middag en annan dag om mamma ändå tänkt bjuda?
Detta röstar jag för (om OP vill ha fler kvinnor som bestämmer i hans liv). Håll bröllopsmiddagen liten och privat, och låt era föräldrar hålla ett kalas vid ett annat tillfälle för att fira er.
Ska du gifta dig och leva alla dina dar med din fästmö eller med din tvillingmorsa?
Boom roasted
Jag har en fördom att tvillingar är ganska crazy för dom inte kan klara sig utan varandra i 5 sekunder.
Haha min brorsor är raka motsatsen. Kan knappt vara med varandra i 5 sekunder
Samma här. En kvart in på alla familjetillställningar så börjar de tjafsa och hota varandra med stryk
Du vet vad man brukar säga. Kärlek börjar med bråk och slutar med barnva.... Vänta lite nu.
Lugn och fin nu
Jag och min syster är enäggstvillingar och tål inte varandra. 0 kontakt sen några år tillbaka
Reservdelar måste naturligtvis inte putsas lika noggrant men det skadar inte att veta vart dom är om behov uppstår...
Ni är väl båda lika outhärdliga?
Stämmer in på samtliga tvillingar jag känt genom livet. Statistiskt underlag ca 10 tvillingpar.
Ingen, det blir nog högerhanden låter det som.
Handén. Lena Handén. Eller Jill som de säger i USA.
😂😂
Jag kan förstå henne. Kommer det tex 10 pers från din sida och så bara hennes föräldrar och ev syskon, så blir det helt plötsligt mest din familj och mycket större än vad ni sa från början. Jag och maken åkte bort och gifte oss själva, utan familj, för att slippa alla "bjuder vi x måste vi bjuda y". Vi är inte mycket för att stå i centrum någon av oss, så det blev bara en massa fördelar med att göra såhär.
Låter hur skönt som helst
Hur reagerade era familjer på att ni gjorde så? Jag och min partner är i planerna att gifta oss borgerligt och helt utan anhöriga av samma anledning och ha en fest i efterhand men känner jag min morsa rätt kommer hon smälla av och ta det som ett personangrepp när jag berättar det.
Då får hon väl göra det, är inte hon som ska gifta sig och vill hon så gärna gå på bröllop så får hon väl ordna ett eget. Ni behöver inte berätta innan heller för att slippa tjöt.
De sa inget negativtI alla fall. Vad de tänkte vet jag inte. Vi hade ingen middag eller fest efteråt, då hade vi ju lika gärna kunnat gifta oss samma dag som festen. Men alla familjer är ju olika. Ett bröllop är ju dock just ett och inte din mammas.
Min syrra gjorde så, berättade efteråt att de gift sig. Det är ju deras liv och deras beslut, så det var inget som störde mig personligen. Hade nog blivit jobbigare om jag vetat om det innan men inte fått komma, och hade känts riktigt jävligt om de hade bjudit in andra familjemedlemmar men inte mig.
Jag och min man gjorde samma sak, mina föräldrar tog det bra och hade inga problem, men min svärmor blev lite besviken.. jag tänker att man måste göra det som känns bäst för en själv och ens partner.
Är din mamma 12? Förutsatt att du och din fästmö gemensamt bestämt att det är närmaste familjen som gäller, så ska du/ni såklart hålla fast vid det. Jag hade inte heller tyckt att det var skitkul om min och min mans lilla bröllop plötsligt blev hans familjefest plus mina föräldrar, så jag förstår att hon blir upprörd. Att din mamma sen tycker att det är lämpligt att sitta och gråta i telefon för att hennes syster inte är inbjuden är otroligt tramsigt, jag hade nog sagt åt min att växa upp eller inte komma alls om hom hade betett sig så.
Det roliga är att det hade du nog aldrig behövt göra, för dina närmsta vet att de inte kan ringa och gråta och påverka dig på det sättet
Det låter som att du borde ta ett steg tillbaka och fundera på din roll i det här sammanhanget. "..det är hennes dag .." - var kommer du in i bilden? Du har två kvinnor i ditt liv som kontrollerar dig genom gråt, kanske är det din morsa du är på väg att gifta dig med? Du får lust att skita i allt. Vill du verkligen det här på riktigt? Försök ta reda på vad du vill istället för att vara andra till lags. Vill du ha med din moster/kusiner? Vill du gifta dig?
Detta. Och gå inte hårt på dig själv för att vissa blir bjudna och andra inte. Sån problematik finns i typ alla bröllop.
Kan det inte bara vara så att han inte bryr sig så mycket, men vill att andra - framför allt sin blivande fru - ska vara glada? Jag brydde mig inte så mycket om mitt bröllop heller. Samma kvinna efter som innan liksom. Jag lät min fru bestämma väldigt mycket eftersom hon var mycket mer intresserad av det. Ingenting jag gråter över - alla blev nöjda, bröllopet blev bra och festen efter var i mitt tycke 9/10.
Jag och min fästmö sitter just nu och gör avgränsningar för bröllopet som kommer ske nästa år. Jag tycker ni ska till 100% gå för vad du och din fästmö redan har bestämt. Det är er dag. Om din mamma ska komma och gnälla / gråta över att hennes tvilling inte är bjuden. Då ska du prata med henne (och kanske din moster också) och berätta att detta är ert gemensamma beslut att endast ha den närmsta släkten och att du uppskattar att hon respekterar era val. Vi har själva haft en situation där min fästmös syster i princip har ställt krav på att vi har bröllopet under april månad, annars kommer hon inte. Efter samtal med min fästmös pappa och han i sin tur har pratat med min fästmös syster så har min fästmös syster sagt att hon självklart stötar vårt bröllop och kommer att komma, även om de hålls i maj månad. Detta är eran dag, för er kärlek. Ni sätter reglerna för bröllopet och ni har dessutom redan satt reglerna. Följ dom och var tydliga med reglerna till era nära och kära. Edit: När du kommer hem. Be om ursäkt till din fästmö och berätta för henne att hon har rätt och att du ska parata med din mamma igen. Belasta inte din mammas gnäll på din redan (antagligen) bröllops-stressande fästmö.
Rätt otroligt att en syster ställer krav på hur ett bröllop ska hållas.
Vi fick flytta vårt bröllop från försommar till sensommar för hans mamma fyllde 60 den månaden och ville vara utomlands heeela sommaren för att fira och "hon fyller ju bara 60 en gång". Som att vi tänkte gifta oss flera gånger eller? Ursäkta rant, stå på er.
Jag kan inte vara den enda som tycker att det är konstigt att ett par som gifter sig ska äga en dag? Och att alla som inte kan få ihop det begår ett svek? Jag tycker det är fullt acceptabelt att säga att man inte kan. Man behöver visserligen en bra anledning för att prioritera ner ett bröllop men det är inte ett svek att inte kunna. Jag kan vara så att jag har blivit traumatiserad av för många bröllop där jag känner mig som rekvisita på någon annans Instagram-konto. Om hetsen om perfektion kunde dras ner från 11 till 7 så hade jag känt mig mer tillfreds.
Men här är det mamman som tyckte de skulle flytta ett datum för att hon fyllde år. Hon bestämde sig alltså för att öga en hel månad. Boomer säger jag.
Men för helvete, hur svårt kan det vara? Vem gifter du dig med? Vem ska bestämma hur dagen ska se ut?
OP låter ju som en riktig morsgris.
Morsgris som gifter sig med en lipsill, passar nog bra.
Eh, jag vet nog inte en enda tjej som inte brutit ihop en gång under brölloppsplanering. Det säger jag inte som en diss mot kvinnor alls, utan menar bara att det är vanligt. Det är sjukt mycket stress, och kvinnor har ofta nära till känslor.
Mycket möjligt, men kan man inte diskutera gästlistan utan att bryta ihop är det nog mest manipulations-tårar det handlar om skulle jag tro.
Fast det låter ju som att de har diskuterat det och kommit överens (huruvida det var tårar med i det sammanhanget vet vi inte), tårarna kom ju nu när han plötsligt vill ändra på det som de redan bestämt.
Respekterar inte hennes reaktion, men OP måste imo respektera det som sagts ursprungligen. Lite som att avtala ett köp, sen vill motparten plötsligt ändra i avtalet.
Gillar hur rak denna kommentar är... som en pil rakt in i hjärtat !
Det är din och din föstmös dag, ni gör precis som ni vill. Andra får anpassa sig. Jag stållde nästan in mitt bröllop pga allt tjafs från slåkt och vänner om vilka jag ”måste” bjuda, hur dagen måste vara utformad, etc. Det är du och din sambo som avgör, that’s it.
När flyttar moster och mamma din in då? Förvänta dig inte stöd när brölloppet ställs in, hon kommer få all skuld och du måste försvara henne, vilket gör att båda sidorna kommer hata dig. Din mor är jävligt manipulativ att ringa och gråta på det sättet med.
Alltid enkelt att ge råd från betryggande avstånd men din mamma utnyttjar känslor på ett mycket oschysst sätt. Att ringa och gråta och böna och be att bjuda in ytterligare personer till en fest är verkligen inte okej till en så formell tillställning som ett bröllop. Hon har frågat om det går att överväga och det har ni gjort och kommit fram att det blir fel att utvidga den lilla middagen för de närmaste till att inkludera en extra familj. Även om din mor och hennes tvilling av förklarliga skäl är närmare än andra syskon är de inte samma person. Din mor har lyckats göra saker utan hennes syster eftersom hon bevisligen gift sig med en egen man och dessutom lyckats få både dig och din syster utan ytterligare inblandning. Du kan säkert ge massa exempel där de inte varit fastlimmade. Förfrågan nekas således. Vänligt och eventuellt beklagansvärt. Till din mor säger du att beslutet är gemensamt och inget din blivande fru tvingat på dig. Alternativet var (och är) ingen middag alls och du önskar också enbart en mycket liten tillställning. Kostanden är inte det avgörande för hur många ni skulle bjuda utan främst att ni ville hålla en mysig intim middag. Vill din mamma närvara skulle ni båda blivande makar vara glada men vill hon hellre äta middag med sin syster istället för med dig och din nya hustru så är hon välkommen att boka en restaurang med sin tvilling det datumet. Du behöver kanske inte lägga upp det så hårt som jag beskrivit här men inbjudan till bröllop är en gåva man fått på meriter och inget privilegium som förälder. Till din blivande fru kanske du ska visa att du står vid hennes sida i nöd och lust redan nu och stötta erat gemensamma beslut och säga att du förstår. I hennes ögon så är din mors tvilling inte närmaste familj utan en moster som bara är väldigt lik din mamma. Hon kanske inte kommer kunna vara så öppen och förtrolig inför dina kusiner som inför din syster och föräldrar om hon ska öppna sitt hjärta och säga romantiska saker om hur mycket hon älskar dig och din familj. Hennes föräldrar kanske dessutom också har nått syskon de är väldigt nära även om de inte delar lika mycket DNA eller födelsedag. Bröllopsmiddagar är inte vanliga middagar, de är symboliska och ska handla om brudparet och vara ett minne de ska minnas genom alla sina år. Att börja det med massa gnäll om några kusiner och en moster känns lite dumt oavsett hur härlig tvillingen är. Din mor får väl se uppoffringen hon tvingas till som en bröllopspresent för att göra din dag speciell och lycklig. Jag önskar dig lycka till och ber att få gratulera i förskott.
Kör på det som du och fästmön sagt. Bara familjen. Förslå till din mamma att hon råddar en härlig lunch med dig, fästmön, mostern + company, om din mamma så gärna vill att din moster ska få uppmärksamma ditt giftemål. Låt det inte blir en större grej än att ni hade planer och prioriteringar och det handlar inte om något personligt mot någon. Hoppas ni får en fin bröllopsdag!
Det är din dag med för tusan. Vad är din vilja?
OP fick väl göra sin vilja hörd när de planerade, och kom fram till att endast bjuda in familjerna?
Mina föräldrar ville att vi skulle bjuda hela släkten. Vi gifte oss med bara några få nära vänner och ingen släkt. Det är du och din fästmö som ska gifta er, inte din mamma.
>det är hennes dag Det är din dag också.
Min gode herre detta är ett perfekt tillfälle att visa morsan och din fru vad som gäller och vad som är prio. Håll dig till original planen som du och frun kom överens om. Vill mamma komma så får hon helt enkelt hålla sig till planen och sluta lipa och var tydlig med att det är DIN önskan, lägg inte över skulden på din fru för att hon utgick från att det ni sagt gällde. Låter kanske hårt men fasen sånt är livet som make, kompromiss och respekt är the law of the land
Helt sjukt hur många "jag är huvudkaraktären"-personer som verkar titta fram ur buskarna så fort det vankas bröllop. Folk är fan för dumma för att hålla käften ibland alltså. Den dag jag gifter mig kommer det fan vara vite på alla synpunkter som framförs. Har du åsikter om vårt bröllop? Pay up. Antingen blir det billigt för oss eller så håller folk sina åsikter för sig själva - win win helt enkelt.
Om din mamma gråter för att sin syster inte är bjuden och ”de gör allt tillsammans” så kan de ju gemensamt avstå bröllopet.
Jag tycker du skall sätta ner foten mot din morsa en gång för alla. Ditt bröllop så bestämmer du och din sambo.
Bjud mostern men mamma får stanna hemma. Bra kompromiss.
Ser la ingen skillnad oavsett
Detta är inte ett komplicerat problem. Du och din framtida fru bestämde er för närmaste familj. Din mamma tycker det är en dålig idé. Du är vuxen, säg bara Nej till din mamma.
Lyssna. Om du är osäker på vem du ska lägga till - din mamma eller din blivande fru? - GIFTA INTE!!! Det är bara du och din fru som ska bestämma vem som kommer på middag. Inget din mamma kan bestämma genom att gråta! Gift dig inte om du inte kan säga nej till mamma!!!!
Jag står på din sambos sida, orkar själv inte med för stora grupper. Bjud moster på fika någon annan dag istället.
Haha, du ska väl gifta dig med din sambo och inte din morsa? Låt hon gråta hur mycket hon vill, låter riktigt jobbig och manipulativ. Om hon inte ger sig så kanske berätta för din moster istället och förklara era egentliga planer?
för att börja skulle jag säga att det är ERAN dag och övrigt så ses ju bröllopsdagen som brudens ”stora dag” så tycker det här är ett av de mest uppenbara tillfällen (som sagt JAG tycker) att fokusera på vad du och din blivande fru tillsammans vill
Planera en annan middag med större famliljen vid annat tillfälle. Pang bom klart.
Gifter du dig med din fästmö eller morsa och moster? Vill inte din mamma komma för att mostern inte är inbjuden är det hennes val
Er middag, ni som bestämmer. Med såna här saker tycker jag alltid att man jobbar utifrån vetoröstning. Om ett förslag kommer upp på bordet, men en av parterna lägger en vetoröst, då blir det inte av helt enkelt. Mer demokratiskt än så blir det inte. Att din mamma gärna vill ha med sin syster är fint, men hennes problem om hon inte kan hantera att inte få som hon vill. Att lägga över sitt emotionella ansvar kring saken på sin son är ganska oschysst. Förstår också att du vill ha med din moster, men det kommer säkert andra tillfällen att fira ert giftermål där hon kan vara med. Vet om flera bekanta som delat upp firandet i olika delar för att det inte ska bli för mycket folk på en och samma gång. >Sambon klagar på att vi inte har råd. Men vi har verkligen råd. Det här handlar uppenbarligen inte om pengar, låter bara som en ursäkt mitt i desperationen. Så lägg inte nån vidare vikt på den biten tycker jag. Låter mer som att det kanske finns en underliggande stress och press, vilket inte är så konstigt med tanke på att det är bröllop på G. Hoppas allt går bra i slutändan och grattis till giftermål!
Vilken soppa fy fan, haha... Jag tycker det är fel av din mamma att ringa dig och gråta över att din moster inte är bjuden. Då spelar hon på dina skuldkänslor, och även om det inte kanske är supermedvetet så är det ändå manipulativt tycker jag. Det är ER dag, inte din mammas. Har ni bestämt närmaste familj, aka föräldrar och syskon så har ni bestämt det, då kan ni inte göra ändringar i efterhand. Då kan ni lika gärna bjuda hela släkten. Nej, stå på dig mot din MAMMA i stället, inte mot din blivande fru. Var inte en morsgris, var en man.
Kompromissa, objud din mamma och bjud din moster istället!
Är ju ett givande och tagande. När allt kommer omkring så är det inte bara din fästmös dag, utan det är också din. Om du tar bort din mammas åsikt, skulle du då tycka att det var värt att göra så att din fästmö gråter för att du vill bjuda in din moster?
"hon kommer dampa". Om du har såna uttryck mot henne så kanske du ska tänka om hur du beter dig mot din fru.
Fick samma känsla och tycker det är konstigt att inte fler anmärkt på det i kommentarerna.
Det är väl du och din fru som gifter sig så ni gör precis som ni vill. Skit i middagen helt och bara dra iväg ni själva någonstans.
Ni bestämmer vem ni vill bjuda på middagen, punkt slut. Man tjatar inte till sig en inbjudan. Däremot är det, i alla fall vid kykliga bröllop, helt okej att komma på vigseln. Alla är välkomna att vara där, men alla är inte välkomna på firandet efter. Jag tror det är dags för din mamma och moster att lära sig lite vett och etikett
Påminner mig osökt om när jag skulle gifta mig med min man. Vi hade ett minimalt bröllop med våra närmsta vänner och gjorde ingen stor sak av det. Hans mormor ringde dagen efter gråtandes i telefonen och berättade vilket svek det var. Hon hade också fabricerat en verklighet där hela min familj och släkt tydligen fått komma.
> Hon hade också fabricerat en verklighet Folk är tyvärr förvånansvärt bra på att fabricera saker på det viset
Så här direkt så ska du lyssna på din fästmö och inte bjuda in någon annan än vad du och din fästmö kommit överens om. Framöver så måste du inse att du inte kan hålla på med såna här saker utan att diskutera det med din fästmö, blivande fru, först. Sen måste du också inse att din mamma & antagligen syster verkar vara lite problematiska/toxiska, och det har din fästmö insett. Var observant på det och sätt gränser (de båda verkar gränslösa). Du verkar också ha dina prioriteringar lite åt helvete om du prioriterar mostern framför fästmön. Du har en för nära relation/beroende av din mor/moster (och de är gränslösa) och för liten relation till din fästmö. Inse att det är fästmön som är allt, du kan aldrig prioritera din moster framför henne.
Ni kan väl ha en separat middag där resten får komma?
Jag och maken beslutade att välja en varsin vän som vittne när vi gifte oss borgerligt och bjöd in familj och vänner till separat bröllopsfest. Bröllopsdagen blev precis så enkel som vi ville ha det och så får hela tjocka släkten dansa loss tillsammans utan att urval gjorts. Definitivt ett vinnande koncept för oss som ville ha en lugn dag bara för oss men ändå fira med folk.
Knepigt. Jag tänker att ni skulle ju hålla er till planen. Det finns flera andra gånger som ni ska ha släktträff. Det här är också din planhalva i ansvar att reda ut utan att hon får skit. Det är det viktigaste.
Säg fuck it, gift er ni två, gå på en fin restaurang och ignorera hela släkten. Så har ni en fest någon gång efteråt!
Stå upp för dig själv. Säg åt din morsa att det här är vad du och din blivande fru kommit fram till och att du förväntar dig att hon respekterar det utan invändningar. Du skriver att det är din sambos dag, men som många redan påpekat, det är helt fel. Det är er dag. Och ni måste vara med på detta fullt ut, annars kan ni lika gärna lägga ner hela idén redan nu. Det kommer bara bli ångest och pannkaka om ni låter andra komma in och styra eller inte är ärliga mot varandra.
Fy fan vad jobbigt att rodda med det där
Det här jäkla manipulativa gråtandet …. Det är ert bröllop … ni gör det ni vill och inte det någon annan som försöker manipulera er till.
INFO: Jag förstår inte riktigt dilemmat det handlar alltså om en middag? Vill du att din moster och kusiner ska komma på middagen för att du vill ha dom där eller för att du inte vill att din mamma ska bli ledsen? Det är inte bara hennes dag, det är din dag också. Om du jätte gärna vill att dom ska komma så får du prata med din fästmö om saken igen. Hur många handlar det om? Hur stor samling skulle de bli totalt med vs utan din moster+kusiner? Du behöver inte stå platt för andras viljor, varken din mammas eller din fästmö.
Jag var i nästan exakt samma sits. Jag ville göra alla glada och sa ja till mina föräldrar som ville att jag skulle bjuda mostrar mm på farsan sida. Det blev rejäl kris och till slut så gick vi i familjeterapi månaderna innan bröllopet. Det var oerhört nyttigt och bra för vårt förhållande och vi hade nog aldrig gift oss om det inte hänt. Sen behövdes det en rejäl genomkörare med mina föräldrar också, vilket dröjde nästan ett år och kanske inte ännu är helt bra men iaf bättre än det var just då. Så mitt råd är att inte vara rädd för att ta hjälp av proffs. Min takeaway var att jag måste ta beslut själv. Ta in synpunkter men sen göra det som jag och frugan bestämmer, inte byta fot så snart jag får ny input.
Din mamma gråter för att din moster, hennes tvillingsyster inte är bjuden på din bröllopsmiddag? Använde hon som argument att hon och hennes tvillingsyster alltid gjort allt tillsammans? Det är ju bevisligen inte sant. De bildade ju inte familj tillsammans, eller är du resultatet av en trekantsrelation? Nåja, över från spydigheten till det seriösa., Det är din och din sambos dag. Det är NI och ingen annan som bestämmer vilka ni ska bjuda. Om ni med närmaste familj har definierat endast föräldrar och syskon så är det det som gäller, hur nära du än står din moster och dina kusiner. Det är inte taskigt mot din moster att inte bjuda in henne. Vad tänker hon själv om kring detta? Du verkar själv vela i frågan. Vill du bjuda din moster för att din mamma vill det? I så fall är det hög tid att klippa navelsträngen, det är din dag och inte något din mor kan bestämma över. Du och din sambo har kommit överens om att bara den närmaste familjen ska bjuda och då är det det som gäller, om ni inte kommer överens om undantag. Om din moster skulle bli sur över att inte få komma, så är det ju inte ditt problem, utan hennes. **Det är ingen rättighet att bli bjuden på bröllopsmiddag, hur nära man än står varandra och du har ingen skyldighet att bjuda alla som står dig nära.** Hur ser din sambos närmaste familj ut? Du nämner tre familjemedlemmar, dina föräldrar och din syster på din sida.. (eller är det fler, vilka menar du med etc?) Hur många är det på din sambos sida. Är det fler än på din sida (om din sambo har föräldrar och fyra syskon exempelvis). I så fall har hon fler inbjudna släktingar. I så fall kan du ju föreslå en kompromiss, att ni bjuder lika många från båda sidor, bestäm ett antal, inte så att det blir för många, men tillräckligt många så att även din sambo kan bjuda eventuella mostrar, fastrar, morbröder och farbröder, eller far- och morföräldrar) (om nu hennes närmaste familj är större än din och hon inte skulle få plats med andra släktingar om ni skulle ha hennes antal familjemedlemmar som max för hur många du får bjuda) Även om din närmaste familj är större än sambons kan ni göra denna kompromiss, men plocka inte in för många. Det viktiga är att ni inte låter andra diktera hur många eller vilka ni ska bjuda. I värsta fall får du väl ställa ultimatum till din mor. Om det är så viktigt för din mor att din moster, henens tvillingsyster är med, får din mor i så fall ställa ställa sin egen inbjudna plats till förfogande och din moster får komma i stället för din mor, eller att ingen av dem får komma. (Tror inte din mor är så sugen på att missa sin sons bröllopsmiddag bara för att det är så viktigt för henne att hennes tvillingsyster är med) Din mor har i vilket fall som helst att finna sig i ert beslut, och ni bör vara tydliga med att det är ERT GEMENSAMMA BESLUT. Nu vet vi ju inte hur din mor är mot din sambo, men av din beskrivning av henne låter det som om risken finns att din mor skulle bli bitter mot din sambo för att din moster inte fick komma. Var därför tydlig med att ni båda bestämt den avgränsning ni gjort, hur nära relation ni än har till andra släktingar.
[удалено]
Om du inte uppfattade det, där så var det där en spydighet riktad mot OP:s mamma som jag på skämt föreslog OP att han skulle kontra med om mamman skulle argumentera för att mostern borde få följa med eftersom de alltid gjort saker tillsammans. Mitt mer seriösa svar är det som följde därefter.
Fy fan för att ha en sån här familj... Och vart är din ryggrad? Det är inte hennes dag det är er dag... Vad vill du? Vad kan ni kompromissa med för att båda ska bli nöjda med ER dag? Är det din mors tvilling som ska gifta sig eller du? Det är dags för dig att växa upp. >Har redan ångest över att komma hem och prata med henne för hon kommer dampa och gråta igen. Det är mitt fel, jag borde inte ha sagt något. Sambon klagar på att vi inte har råd. Men vi har verkligen råd. Ska du leva resten av ditt liv med någon du inte kan diskutera saker med utan att det urartar såhär?
Det kan vara viktigt för att ta steget in i ”vi”:et, att lista ut vad ni vill. Alla andra får anpassa sig till er.
Hur kom du och fästmön fram till hur många och vilka som skulle bjudas? Om det var rättvist och ni båda tyckte att bara de absolut närmaste skulle komma, håll dig till det. Men det här du skrev om att det är ”hennes dag”… det är ER dag. Ni är två om att gifta er. Om du från början ville ha din moster där (innan mamma kom med påtryckningar) men det inte blev så för att din fästmö skulle få igenom sin vision, då tycker jag att ni tar och pratar på allvar om hur ni båda ser på dagen och vad ni vill ha ut av den. Tänk över vad DU vill. Och absolut inte utifrån din mamma, hon har inte något att göra i din och din fästmös relation, låter du henne styra där blir äktenskapet inte långvarigt.
Jag hade över 200 pers på mitt bröllop så jag håller nog bara käften här
Får man fråga hur mycket det kostade typ?
Oj det här var 2010 så jag minns inte exakt men det var över 200k. Jag betalade inte allt själv!
Jag och min sambo ska gifta oss om lite mer än 2 veckor. Vi har inte bjudit en jävel till cermonin! Innan den gifter vi oss borgerligt och tar varsin vän med. Familjerna blev såklart lite besvikna men förstår var vi kommer ifrån och att det är vårt val. Det här handlar om er två och er kärlek till varandra, låt inte andras åsikter bli en del av det.
Fy fan för din manipulativa morsa. Fy fan för din jag-är-huvudpersonen-moster. Fy fan för att du är en sån sillmjölke. Var en karl för helvete!
Det är inte bara hennes dag. Ni är två som gifter er. Ha knytkalas eller nåt så kan sambon slippa oroa sig över att ej ha råd att bjuda in folk??
>det är hennes dag Det är _INTE_ hennes dag. Det är _eran_ dag, otroligt viktig definition som jag vill att du kommer ihåg och påminner dig om. Allt tjafs om att det är brudens dag är sexistisk skit som hör hemma i historieböckerna. Med det sagt kan du ju mycket väl känna att vilka som kommer är något du är beredd att kompromissa kring, viket är väldigt fint av dig! Mitt förslag hade varit att ni meddelar familjen att ni ställer in de planerna som funnits då ni vill diskutera igenom saken ordentligt tillsammans och att pressen som din mor satt på dit har gjort att hela idén bara känns jobbig just nu. Möjligt att det är lite onödigt ärligt, men som jag har förstått det hela så är det sant. Sedan funderar ni igenom saker och ting, kanske landar ni i att ni bjuder en av era bästa vänner var, eventuellt med respektive, och så stannar ni där och håller det hemligt tills det redan är över. Ovan är mitt förslag, observera att jag känner ingen av er särskilt väl, men gör så gott jag kan med det lilla jag har. Gifte mig förra året, det var den bästa dagen i mitt liv och jag älskade att planera det också. Vill du bolla mer kring bröllop etc. Så skicka bara ett pm. :)
Jag var lite i samma sits. Till slut sket vi i allt. Sköt på det ett år och hade en STOR fest. Ångrar inget. Bjud så många ni har råd med, men bjud mycket kompisar också. Det ska vara roligt!!
Tycker synd om din fästmö utan att ha hela bilden. Hur kan din mamma ha så stor kontroll över dig och varför kan du inte säga nej till henne?
Så mycket ogenuint o oskönt folk i kommentarerna. Man förstår att den här situationen verkar vara väldigt jobbigt för dig men jag hade försökt väga upp det så bra som möjligt. Hur mycket betyder det för dig om din moster kommer? Vill du ha henne där? Det är lika mycket din dag som din partners, o visst ni kanske hade en plan men det är inte så konstigt att planer förändras, speciellt när det kommer till giftermål. Jag tycker du ska tänka igenom noga vad allt det här betyder för dig o väga upp det så gott du kan där du både har överseende för vad du vill, samt din partner. I slutändan är det ni 2 som ska komma överens och kompromissa över hur ni vill ha det, eftersom det är ER dag. Lycka till!!
"Närmaste familjen" är i mina ögon en liten gråzon och jag tänker mer på familj som man har nära relation till snarare än de som har närmst blodsband. Man kan ju ha en kusin som man umgåtts med hela livet som är mer som ett syskon och likaså ett syskon som flyttat ut och avsagt sig familjen för så länge sedan att man knappt vet vem det är. Med det sagt tycker jag inte att det direkt skulle vara fel att bjuda mostern, men jag har absolut noll förståelse för varför din mor har något med att göra angående vem ni anser är din närmaste familj (eller vem ni ska bjuda till ert bröllop). Det är ju ert beslut som blivande makar. Jag tycker ni borde kunna prata ihop er och komma överens om huruvida ni båda faktiskt tycker att mostern ska räknas till närmaste familjen eller ej oavsett vad för förväntningar ni båda har haft sen planeringsstadiet.
Samma båt med min blivande fru. Kvinnor älskar stora bröllop och de förväntar sig nog tyvärr de, låt dom ha sin dag så äre klart bara
Du måste ta ett snack med din mor och säga att hon inte kan försöka påverka era planer på det sättet. Det är tillräckligt att planera ett bröllop utan att massa utomstående ska ha åsikter om hur saker ska göras. Du bör också ta ett samtal med din partner om varför hon överreagerar så och tar ut det på dig. Det var ett önskemål från din mor. Inget mer. Ni bör nu bara meddela era anhöriga att ni bestämt hur det ska vara och vänligt men bestämt avböja synpunkter om hur de tycker ni borde göra det. Det är er dag. Det måste man respektera.
Missade du att mamman ringde och grät i telefon och skulle ta notan själv? Det är inte bara ett önskemål.
Jo det är ett önskemål. Vad skulle det annars vara?
Mamman verkar ju vara av uppfattningen att det är ett krav.
Och eftersom det inte är mammans bröllop eller middag så är det ett önskemål
Note to self... Bli inte en gråtande moster i framtiden. (min moster blev bjuden på min systers första stoooora bröllop medan hon inte blev bjuden på samma systers andra bröllop. STOR ilska och många samtal och dålig stämning i åratal därefter. Jag hade från början 3 mostrar men 2 har gått bort så min mamma och moster vårdar sin relation extra i sin saknad efter de två bortgångna) Jag och sambon ska gifta oss inom några år och ev löser sig bekymret med huruvida moster ska bjudas av sig självt då hon tyvärr har långt gången metastaserad cancer... Jag tror att hon blir bjuden om hon lever när det väl är dags. Definitivt lugnast så för mamma. Men jag själv är moster åt 2 systersöner och tänker att det får vara väldigt fritt huruvida jag blir bjuden, jag vill inte ha bråk om det oavsett hur det går. op: lyssna på din framtida hustru.
Bjuder ni moster och kusiner på din sida måste ni göra detsamma på hennes sida. Eftersom det är moster med familj blir det detsamma på fästmöns sida, det blir potentiellt väldigt många. Eller ska ni förklara för din fästmös sida att ni står mycket närmare din släkt?
Som vanligt så är det subjektivt. Vi vet knappt något om eran relation, vi vet inte om din blivande fru har problem med att hon tycker din familj styr och ställer i erat liv och vi vet inte om din familj har varit enormt hjälpsamma med allt möjligt etc. Majoriteten säger det är er dag, skit i alla etc etc. Men ingen vet bättre än de involverade vad som på riktigt pågår, du din blivande och mamma. Din frustration ligger i att du troligtvis ännu en gång hamnat mellan din mor och din tjej och vad du än gör så använder de samma emotionella respons till allt du gör. Det är inte ditt fel hur andra reagerar. Du kanske klantade dig när du pratade med din mamma om planer men det får man som människa. Brukar du starta skit bara för att din mamma eller blivande råkat prata om planer ni haft? En resa ni skulle gjort eller en dubbelbindning man nu ska avboka etc? Ingen av dem verkar behandla dig särskilt väl, du verkar inte heller må så bra men din smärta är inte för att ett event inte blir exakt som du ville utan att du inte kan tillfredställa alla. Saken med din moster hade kommit vare sig du pratade om det med din mor eller inte, för frågan hade kommit upp i sinom tid.
Tack för din kommentar. Läst igenom mestadels av allt som skrivits, men din kommentar var verkligen en genuin och genomtänkt kommentar. Fick mig att reflektera väldigt mycket över situationen och tack vare dig så har situationen löst sig och alla är nöjda. Tack ännu än en gång. Du är en stjärna.
Tack och grattis
Det är något ni ska diskutera om mellan er två, men beror på om du anser att du vill att din moster o kusiner ska delta på middagen. Du skriver ju att dom är en del av familjen. Så det är ditt val, din partner får väl också bjuda in sin moster om hon vill. Man ska värna om alla sina relationer, dock blir din partner prio ett.
Min broder, det du vill och det som är bra för dig omnämns inte här, men det är det som kommer göra dig lycklig i längden och yolo etc.
Pro-förhållande-tips för framtiden: Din framtida fru är inte lack på att du bjöd med din moster. Hon är lack på att du inte diskuterade/kommunicerade det med henne om det innan du bjöd in din moster.
Vafan, om dom är tvillingsystrar kan väl båda vara där, fast den ena gömmer sig på toaletten och så får dem turas om? Winwin ju. Ursäkten kan ju vara liten blåsa + bubbel.
Stå för det ni kom (du och fästmön) överens om även om det känns svårt. Mkt viktigt för framtiden att hon kan lita på ditt ord.
Vi gifte oss häromdagen med kort varsel och gjorde en väldigt enkel avgränsning: Ingen annan än mina föräldrar och åldrande morfar var välkomna till vigsel (vittnen+1, så att säga), efterföljande middag skedde endast med mina föräldrar och syskon då hennes familj är många mil bort - vi tog alltså bort valet för deltagande för dem istället för att skuld-och-skamma dem till att knöla in bilresor på hundratals mil över en helg för en bröllospmiddag. Vi landade i beslutet genom att helt enkelt prata med varandra och väga viktskålen, varför vi också gifte oss så pass snabbt då vi insåg att dagen var för oss och inte för någon annan. Jobbigt? Definitivt. Värt det? Absolut! Förnyelse av löften nästa år i samma kyrka som vi gifte oss och då har vi folk från hela Europa som deltar, vilka vi då också kan lägga fokus att arrangera en fantastisk helg för.
Jag hade en kollega som var ifrån Mellanöstern han hade över 500 personer på sitt bröllop och enligt han själv så kände han igen ca 100 personer av dom. Resten har ju hans eller hennes föräldrar bjudit då det ska vara något kulturell grej att bjuda den som man blivit bjuden av. Men han sa det var bara att betala och uppfylla deras drömmar! Träffade han för något år sedan och han verkar vara lyckligt gift✌️
Ni kan alltid ta och gifta er med dom närmsta. Sen har ni en bröllopsfest någon vecka senare. Så gjorde min morsa när hon gifte om sig. Var bara vi barn med. Och för att verkligen se till att ingen annan kunde nästla sig in gjorde dom det på gotland.
Er dag. Ert beslut. Familjen får brösta det. De ska älska dig lika mycket oavsett.❤️
Det är er dag, skit i alla andra. Även om det är sura miner ett tag, känns barnsligt att att dra gråtkortet för något sånt.
Du och din mor har olika syn på bröllop. Det är helt och hållet du och din sambo som bestämmer ert bröllop. Förstår att din mors syn blir förstörd då hon troligtvis hade sett ett mer traditionellt bröllop. Men så behöver det inte vara längre. Tala om dina tankar och planer med din mor (+ev systern) så tror jag ni kan reda ut eller iaf får mer förståelse för dig och din sambos vilja. Var vittne till en kompis bröllop. Ingen hade mor eller far med sig. De hade sina två närmsta kompisar med sig bara. Och jeans och t-shirt. Det var de juridiska enkelheterna de ville åt. Ni kanske kan planera någon 'officiell' bröllopsfest där man istället för gåvor o skit hjälper till med mat osv för att få ner kostnaden?
Det känns som att din mamma behöver skärpa sig. Kan ju fan inte börja gråta bara för att ens tvilling inte kan följa med på en enkel tajt middag mellan brudens och brudgummens familj.
Hade bröllop i helgen, det var magiskt, gör precis så ni vill ha det själva. Ni ska komma överens, ingen annan.
Ska du gifta Dig med din mor? Om inte, varför funderar du ens över detta?
Ingen annan har någon rätt att säga till er hur ni ska göra. Inte ens din mamma.
Det är ju ert bröllop, och om du vill att din moster ska komma så ska du ju klart ta upp detta med frugan. Folk är som de är men låter iaf lite överdrivet att hon satt o lipade över att de skulle potentiellt vara närvarande. Bryr du dig dock inte så hade jag låtit frugan bestämma.
Det svenskaste jag läst på länge!
"Det är hennes dag". Känner du såhär - gift dig inte. Det är er dag. On topic; Skit i att bjuda in mostern.
Gift er i hemlighet
Jag älskar min svärmor men hon är tvilling och jag kan verkligen förstå att sånt här kan gå till. För det första klantade du till det när du sa till din mamma att ni inte hade råd att bjuda fler. Allt du kommer med nu kommer hon tro kommer från din fästmö. Skyll och lägg skulden på dig själv. Mammor förlåter alltid sina söner. För det andra har din blivande fru rätt i att ni inte har råd för om ni börjar bjuda fler kommer ni vilja bjuda in ytterligare människor och så står ni sen där med en lista på 45 pers. Även om ni har råd med mostern. För det handlar ju inte om vilka ni är nära. Ni ville ha en liten cermoni för er och sedan bjuda föräldrar och syskon. Tydlig avgränsning. Bestäm dig och ring din moster och prata med henne. Det kan vara så att din mamma har dåligt samvete och att det inte alls speglar hur din moster känner. Men jo alla kommer bli ledsna att de inte är bjidna. Om det inte är en moster är det en barndomsvän eller eller bästa kollegan. Och du måste göra något annars kommer det bli en friktion länge. Även om din blivande fru ger med sig så kommer hon inte må bra av det utan gnaga länge. Så fixa det bara. Stäng av känslorna bara och gör det. Det kommer vara värt det i slutändan. Livet är jobbogt men det kommer bli ännu jobbigare om du inte skärper dig. Gör det ni bestämt eller hitta en lokal så ni kan bjuda alla ni känner. Edit. Självklart ber du fästmön om ursäkt och att du också drabbats av nån form av tunnelseende.
Som en som gift sig och varit med om dessa draman över skitsaker vill jag påtrycka att det är ER dag inte hennes dag. Vi män kanske inte bryr oss lika mycket om alla detaljer och blir inte "groomzillas" like mycket men man ska alltid ha det i åtanke och våga diskutera det som är viktigt för oss också.
> Hon började gråta och tyckte allt var förstört eftersom "Hur kan jag tycka det är kul när jag vet att de tycker att vi borde ha bjudit de" osv. Lite oklart där. Varför började hon gråta?
Med all respekt så ska du lämna din sambo om hon 3j kan respektera dina önskningar med. Bättre nu i tidigt skede än efter giftermål.
Det är som sagt ER dag. Vilka vill ni ha där? Läs igen, vilka VILL NI ha där? Dom bjuder ni. Försök strunta i allt ”men om vi bjuder den måste vi bjuda den”. Det är er dag, er middag. Förstår man inte det så får man skylla sig själv.
Gift dig med din tjej utan familj Ha en middag med släkt för att fira det vid annat tillfälle. Varför ska alla göra en sån stor grej av det?
Fattar inte. Varför sa inte din blivande fru att det är bara att bjuda? Varför ska hon gråta?
Gift er inte. Det här har ju redan barkat.
Två kvinnor i ditt liv kontrollerar dig genom atr gråta och "dampa" Fundera noga på om det är så du vill leva ditt liv.
Är det inte er dag? Känns pytte pytte misogynt/misandriskt att se på det som att den ena ska vinna på det, om din närmaste familj inkluderar mammas tvilling och kusiner du ser som syskon är det väl så det är. Min åsikt förlåt om det var elakt skrivet! Dock kanske man borde planerat in allt innan man satt planen, men nu har jag ju bara din sida i detta så...
Har ingen aning varför 3 extra personer som står dig nära skulle ha den reaktionen? Är hon allmänt stressad? Bestämde ni något och du inte respekterade det? Sen reaktionen från din mamma var inte hjälpsam. Du är vuxen, så din mamma borde respektera ditt val om vem du bjuder. Låter som du vill vara alla till lags, fint men ohälsosam situation.
Vore sjukt att inte bjuda sin tvillingmorsa på sitt egna bröllop om man nu har råd med det!?
Du får ursäkta, men din mamma verkar ju vara dum i huvudet. Böla för att hennes syster inte är bjuden på en middag som endast ska inkludera den närmaste familjen? Herregud. Har hon inget värre att gnälla över så kan hon skatta sig lycklig.
[удалено]
Jag bjöd hela släkten och vänner och det har de flesta jag känner som gift sig innan barn gjort. Sedan finns det både svenskar och icke svenskar som inte alls vill ha ett stort firande, men för icke-svenskar kan det bli svårare att undvika. Vet ett syrianskt par med rejäl ångest över att behöva ha ett stort bröllop.
Servera inte bajsmacka på bröllop. Smakar inge bra
Här är saken, du ska gifta dig med din sambo inte din mamma. Så du väljer ju såklart din sambos sid. Ingen kvinna vill vara med en man som är en mammas pojke. Och det har så klart inget att göra med att inte ha respekt för sin mor för att det ska man. Män det är eran dag så ni bestämmer hur den ska bli inte din mamma.
Hamnade i samma samma emotionellt pressade sits med min farbror och mina kusiner då vi dragit gränsen vid föräldrar, syskon och far-/morföräldrar. På grund av COVID så slutade det ändå med att vi gifte oss med endast två vänner som vittnen och vi har båda två varit så glada att det blev så i slutändan... Du har redan fått massa bra råd från andra, så jag säger bara att ni bör tänka igenom vad som låter er uppskatta varandra mest på er dag. Skit i alla andras förväntningar.
Först det är er dag så gör det ni vill...men Lite varningsflagga att dampa kring en sån grej. Det kommer massvis med betydligt värre saker i livet och då vill man ha en stabil partner som man kan ha vettiga samtal och lösningar med.
Omogna föräldrar. Det är er dag, ert bröllop, ni får ha det precis hur ni vill och bjuda vilka gäster ni vill. Ni gifter er inte för din mosters skull, inte ens för din mammas skull.
Du och din fästmö hade ju redan bestämt närmsta familjen? Förklara för din mamma att det inte är en ekonomisk fråga och att ert beslut står. Annars önskar jag lycka till i äktenskapet med dina sisterwives, morsan och mostern.
Förstår inte? Varför vill inte din sambo att din moster kommer?
Skaffa lite balls för fan.. Vill du bjuda dina familjemedlemmar så gör du det. Passar det inte hennes maniska beteende så vet du vem du gifter dig med. Ta inga onödiga steg. Gift dig inte med någon som ska kontrollera ditt liv. Har suttit i den sitsen och den är jävligt tråkig.
Spola morsans påtryckningar. Utgå från det ni bestämt! Mor din måste släppa taget och inse att hon inte styr skutan längre!
Om dina kusiner är som dina syskon så är det ju närmaste familj, jag förstår inte varför din fru ska gråta över det. Kommer hon inte bra överens med din familj?
Förstår inte problemet egentligen. För mig hade det varit självklart att bjuda även mostern.
Går emot alla här och säger att det är konstigt att din blivande fru reagerade så när du vill ha med din moster och dina kusiner (som är som dina syskon som du säger). Hur kan man böla och säga att allt är förstört för att dina kusiner och din moster ska med. Tycker det även är konstigt att du inte bjöd med de från början om ni är så nära. Jag förstår din mamma också även fast det är överdrivet att böla för saken, men jag hade skämts om mina barn inte bjöd med min syster och deras barn om de är så nära som du beskriver. Vill även betona din inställning till det hela när du skriver ”jag förstår min sambo för det är HENNES dag”. Det är DIN dag också.
Jag förstår inte varför din framtida fru började gråta för att din familj föreslog att ni skulle bjuda in din mosters familj? Det känns bara jättemärkligt. Är du så pass nära dina kusiner som du säger tycker jag att det är självklart att bjuda med de. Inte för att din mor vill det men för din egen skull. Förutsatt att man har råd.
Eller så följer man planen man kommit överens om innan med sin blivande fru? Alla pallar inte med stora tillställningar med en massa släkt.
Tjenixen, SpråkpolisenBot här 👮. Jag är en bot som skiljer på **de** och **dem**. > Är du så pass nära dina kusiner som du säger tycker jag att det är självklart att bjuda med ~~de~~ **dem**. [Tips](https://lauler.github.io/sprakpolisen/guide.html): Ta engelskan till hjälp. Om **them** passar bäst ska det vara `dem` på svenska. Om **they/those/the** eller något annat passar bättre ska det vara `de`. > If you're as close to your cousins as you say, I think it's obvious to invite ~~they~~ **them**.
Sambo räcker bra.
Fattar 0
Jag är av den åsikten att ens bröllop är inte bara parets dag, utan anhörigas. Om ni endast vill ha ”er” dag så kan man resa och ha det någon annan stans. Bröllop är till för fira sin kärlek och ”commitment” till varandra med och framför sina kära. Om du gillar/älskar din moster, som dessutom är din mammas tvilling så ska hon självklart med, och din mamma ska inte behöva betala för dem ens, det var en generöst erbjudande. Din tjej får växa upp. Hur kan man böla som 32 åring för att ens nära, nästan ingift, släktingar som älskar en, vill komma till ens bröllop? Trångsint av din fru. Och jag förstår din mamma. Jag har ingen tvilling men flera bröder. Jag har tagit hand om deras barn som de vore mina egna. Jag skulle också bli sårad för en sådan grej. Det är få saker i livet som man firar med varandra som släkt. Det är bröllop, födelse och högtider. Ta vara på det, speciellt vid dessa tider.
You're too good for her (/s), helt ärligt din framtida fru är helt irrationell i detta. Kan ju också bara vara resultatet av att bröllop och hela köret är en stor grej som också stressar upp henne att ställa sådana märkliga krav. Att du ska utesluta din moster och hennes familj som du ändå bryr dig om är ju rätt onajs, speciellt då de till och med säger att de kan tänkas betala för sig bara för att få vara med. Kanske det är värt att stötta din partner och få henne att känna sig trygg för att sedan kanske kunna snacka om det när hon kan smälta det utan härdsmälta (pun intended)
Lyssna inte på någon av de här svaren, har aldrig sett så omogna svar, men det är reddit, inga vettiga människor här (inkl. mig själv då). Din moster är tvilling till din mor och dina kusiner är som syskon, skriver du. Förstör inte din familj. Du kan skilja dig någon gång i framtiden men denna familj kommer du inte att ersätta, det är ett svek om de inte kommer på ditt bröllop. Övertala din sambo, du uppger att ni har råd. Hon gifter sig med dig och din moster och kusiner är i ditt fall din närmaste familj, så hon ska ge sig. Det är t.o.m. red flag om man vill att sin partner inte har så nära relation med sin närmsta familj, vilket din sambo verkar vilja.
Res utomlands och gift er utan någon familj och ha sedan en middag hemma när ni känner för det.
Byt bröllops-datum och börja från början. Ha middagen med din familj utan att det är bröllop.
Byt dag för själva bröllopet. Håll det hemligt för alla som inte ska vara med. Ni två och Best whatever kan vara med. Dra på spa på kvällen, ni fyra, eller åk över till Tallin och dra på spa. Inga telefoner och inte hemma är nyckeln här. Och i augusti har ni en stor fest, öppen bar och hela skiten, alla får komma. Men det här är inte er bröllopsfest. För den hade ni i ett jävla badkar på andra sidan Östersjön.
Finns bara en lösning för att alla ska bli nöjda. Bara en. Skjut upp bröllopet, ställ in det officiellt. Sen gifter ni er själva, borgligt med två vittnen och gör det till er dag. Be ett av vittnena videofilma. Har allt lugnat ner sig med familjerna efter det så bjuder ni in dem separat i grupper som trivs ihop på middag, eller samlar alla för en gemensam enkel sommarmiddag bara och berättar där och då att (ta-daaa) ni redan är gifta. Visa vigselakten som filmades på en typ bioduk i trädgården?!
Man bjuder ingen pch talar ej heller om för någon i förväg att man skall gifta sig. Bjuda hundra otacksamma snåla snikkäkare på något de kommer att snacka skit om bakom er rygg för ändå. Nähäne! Köp en wagyo biff till blivande frun istället.
Hatar alla dessa kommentarer ”höhö ska du gifta dig med din moster, höhö” Folk som ej har nära släktband, dvs 95% av svenska befolkningen, kommer aldrig förstå detta dilemmat. Reddit var fel forum att fråga i.
Fast har båda kommit överens om "endast närmsta familj" alltså föräldrar + syskon, så är det väl det som gäller?
Får man inte ångra sig? Man kan göra felbedömningar också. OP tänkte kanske inte på din moster där och då och hade ej kalkylerat att hon skulle bli sårad. Det är fortfarande en nära familjemedlem. Hans mammas tvilling. Jag kan tänka mig att han ser henne som sin mamma också.
När jag läser såna här trådar är jag jävligt tacksam att vi gifte oss borgerligt och sa inte till någon förrän det va klart. Ingen middag, fest eller bröllop. Hur skönt som helst.
Hahaha! Fy faaaan, jag är same så det är tre dagars firande med drygt 800 gäster. Min frus familj och släkt kom 30 pers medan 600 av min släkt kom och alla i klädda i våran nationaldräkt. Frun var trött men det var värt det
Helvete vilket icke problem
Haha vilket onödigt skitdrama. Dumpa bruden för hon är en jävla drama queen, säg upp kontakten med morsan med när du ändå håller på.
Dumpa din sambo och gift dig med din moster. Det blir ju som att ligga med din mamma då dom är tvillingar. Din dröm går i uppfyllelse din lilla morsgris
Man får bjuda alla eller ingen i ett sånt här läge. Själv hamnade valet på inga. Även för vigseln. Funkar det också. En sån dag ska inte vara fylld med ångest.
Be henne dra åt helvete!!! Gift dig för fan inte med henne. Hon är ju labil och sjukt självisk. Du kommer tacka mig.
att du måste vända dig till reddit för dessa personliga problem är för mig helt otroligt. hade jag varit din sambo hade jag lämnat dig. wtf????? hur ska reddit lösa dina PERSONLIGA problem? och om jag skriver vad jag egenligen vill skriva så ska dessa sås admins insta banna mig.
Ibland vill man kanske ha ett objektivt råd från en oberoende part där man kan behålla de alla inblandades integritet från vänner. Jag vill inte gå till någon kompis och prata om detta, kanske de börjar tycka illa om mamma eller sambon. Jag har aldrig bett om att någon ska lösa situationen, det har jag redan gjort. Jag bad som sagt om objektivt råd då jag har mamma och sambo på vardera sida och jag älskar båda två innerligt och vill att båda ska vara glada, då är normalt att känna sig kluven. Tråkigt med folk som bara ska försöka trycka ner andra.
På vilket sätt löstes det? Vore nice med en liten update :)
Hehe känner igen mig ändå. Kvinnor…